Viktnedgång med lågfettdiet, lågkolhydratdiet eller medelhavskosten?  

Studien pågick under två års tid och det var 272 deltagare som deltog under hela perioden. Efter två år hade deltagarna i genomsnitt gått ner 3,3 kg med lågfettdieten, 4,6 kg med medelhavsdieten och 5,5 kg med lågkolhydratdieten.
 
- Under det första halvåret gick alla ner i vikt men det mest intressanta med studien är att de som följde medelhavsdieten tycks behålla den viktminskning de uppnått under en längre tid än de andra två dieterna, säger professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket på verkets hemsida.
 
Medelhavsdieten stämmer väl överens med de råd Livsmedelsverket ger både när det gäller frukt och grönsaker, kött, magra mejeriprodukter med mera. Näringsmässigt var fettintaget i denna grupp 33 procent av energiintaget men bara 9,5 procent av energin kom från mättade fettsyror. De Svenska Näringsrekommendationerna  anger 25 — 35 % av energi i form av fett och inte mer än 10 energiprocent i form av mättat fett.
 
- Att gå ner i vikt handlar mycket om att förstå vad som är orsaken till att kilona smugit sig på. En ärlig granskning av sina mat/dryck och motionsvanor kan ge en bild av vad man behöver förändra och vad som ger mest effekt, säger dietist Elisabeth Strömblad vid Kompetenscentrum för livsstilsfrågor, Jämtlands läns landsting.
 
- Det är viktigt att man skapar matvanor som man mår bra av och som man kan hålla på lång sikt. Matvanorna skall passa plånboken, fungera i sociala sammanhang och falla i smaken annars blir det svåra att upprätthålla, tillägger hon.
 
Den nya studien är en av många som kommer att finnas med som underlag i arbetet med de nya näringsrekommendationerna. Dessa vilar på bred vetenskaplig grund och riktar sig mot hela befolkningen. Till skillnad från näringsrekommendationerna, vars avsikt är att uppfylla näringsbehov, förebygga sjukdom och energibalans, syftar dieter till viktreduktion under en begränsad period.

Artikel i The New England Journal of Medicine