Jämtlands Läns Landsting
Hitta rätt direkt!
FLER NYHETER
2010-08-30
Klamydiamåndagen den 13 sept

2010-05-18
Varför lättmjölk och lättmargarin i skolan?

2010-04-20
Ett friskare Sverige

2010-04-08
Antalet anmälda hivfall ökade 2009

2010-03-24
Elever lär elever avstå Tobak

2010-03-09
JLL är medlem i Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

2010-03-03
Pressmeddelande: gratiskondomer.nu

2010-02-04
Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner

2010-01-26
Hälsa på Radio Jämtland fortsätter

2010-01-26
Bra mat för barn

2010-01-22
Bra mat för dig som tränar

2010-01-21
För ökad balans i tillvaron

2010-01-21
Kroppen skapt för rörelse

2010-01-11
Nytt år och nya tag!

2009-12-23
God jul och gott nytt år

Till Nyhetsarkivet »
Skriv ut

Publicerad: 2008-12-12               Ändrad: 2008-12-12
Fysisk aktivitet
Kost
Alkohol
Tobak eller hälsa
Psykisk hälsa
Sex och sånt
Livsstilstest
Artiklar
Projekt
Folkhälsoarbete i Jämtlands län
Om Folkhälsocentrum
Broschyrer
Vägvisaren
1177.se

Glutaminsyra i maten - är det farligt?

Vad är glutamat?
Glutaminsyra ingår naturligt som en del i kostens proteiner. Den finns i nästan alla grönsaker, samt i vete och soja.
Förutom att glutaminsyra förkommer i maten vi äter tillsätts den som smakförstärkare. Om det finns glutamat i livsmedlet ska det stå i innehållsdeklarationen. Det kan anges antingen som ett E-nummer (E620-E625) eller ordet glutamat. Glutaminsyran och dess salter, glutamater, får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. 

Är glutamat skadligt?
Det finns inte någon misstanke om att glutamat i de mängder som används i mat skulle kunna ge skadliga effekter. Glutaminsyra ingår som en viktig del i vår kropp och den förekommer i blodet, musklerna, fostervätskor och mjölk. Den är viktig för vårt immunsystems funktion, samt för mag-tarmkanalens funktion och för att förhindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen. 
Små barn omsätter glutamat lika effektivt som vuxna. Studier av foster (under graviditet) visar att koncentrationerna av glutamat i blodet inte skiljer sig från modern vilket innebär att det inte är någon risk för fostret. Eftersom glutamat omsätts mycket snabbt av levern är det heller inte sannolikt att mängden i bröstmjölk påverkas av intag i måttliga mängder, alltså de mängder vi får från mat. 
Vissa personer har drabbats av överkänslighetsreaktioner i form av huvudvärk, svettningar, tryck över bröstet då de ätit asiatisk mat (Chinese Restaurant Syndrome) som kan innehålla stora mängder glutamat.. Dessa symptom försvinner dock ganska snabbt, inom några timmar.

Vad tycker du om tillsatser i maten?
Helst skall maten vi äter vara så nära råvaran som möjligt. Då behöver den inte innehålla några tillsatser. Tyvärr gör tidspressen och andra orsaker att många väljer halv eller helfabrikat. Exempelvis korv istället kotlett eller färdiga köttbullar istället för att trilla egna av köttfärs. Bröd är också en produkt som är ner hälsosamt om vi bakar själva. Dessutom mår man gott av doften från nybakt bröd! Svarar Dietist Elisabeth Strömblad, kompetenscentrum för livsstilsfrågor, landstinget. Både vår kropp och miljön hade tjänat på om vi ägnade lite mer tid, ekonomi och omtanke på det vi äter.

Källa: Livsmedelsverkets hemsidalänk till annan webbplats