Om prioriteringar i landstinget och om Omställning 2010
Vad innebär Omställning 2010 och prioriteringsarbete?
Jämtlands läns landsting fick ett minusresultat vid 2008 års slut. Det är första gången på 2000-talet som det händer. Landstingsdirektören har därför beslutat om Omställning 2010 som ska göra att landstingets budget varaktigt kommer i balans - att vi framåt ska slippa budgetunderskott. Arbetet består av två delar: effektiviseringar och prioriteringar. Målet är att spara 180 miljoner fram till 2010.
Landstinget ska även framåt systematiskt jobba med prioriteringar. Det är nödvändigt för att skapa det utvecklingsutrymme som behövs för att möta den medicinska utvecklingen och de förväntningar utvecklingen skapar.
Vad menas med prioriteringar?
Att prioritera handlar om att fördela en del av de resurser vi redan använder på nya sätt, men även att sluta göra saker. Landstingets prioriteringsarbete ska begränsa utbudet bland de lägst prioriterade aktiviteterna och skapa utrymme för andra angelägna satsningar.
Hälso- och sjukvården har alltid prioriterat. När utvecklingen går snabbare och resurserna minskar blir förutsättningarna nya. Prioriteringarna måste då göras mer systematiskt och öppet — och av politisk ledning, tjänstemannaledning och verksamhet tillsammans.
Varför ska landstinget jobba med prioriteringar?
Jämtlands läns landsting gick back med 96 miljoner kronor 2008. Prognosen för kommande år ser inte heller ljus ut. Samtidigt går den medicinska utvecklingen framåt och hälso- och sjukvården kan göra mer för dem som är sjuka. Gapet mellan det vi kan och vill göra och det vi har pengar till ökar. Vi kan inte göra allt som vi gör idag och fortfarande utveckla verksamheten. Därför måste vi välja och välja bort - prioritera.
Behövs arbetet fast skatten har höjts?
Ja, det gör det. Landstinget måste genomföra såväl effektiviseringarna som prioriteringsarbetet för att klara sitt uppdrag på längre sikt. Att tillföra nya pengar genom en skattehöjning, utan att samtidigt effektivisera och utveckla verksamheten, är en kortsiktig lösning. Landstingets ekonomiska läge har också blivit ännu svårare genom att den ekonomiska krisen i Sverige blivit djupare än beräknat. Det ger ytterligare minskat skatteunderlag i Jämtlands län som i landstinget måste läggas till det beräknade underskottet att hantera i Omställning 2010.
Landstinget kan inte fortsätta på samma sätt som idag även fast skatten har höjts. Det behövs andra åtgärder också. Det ekonomiska läget kräver krafttag i all verksamhet.
Hur är det för andra landsting?
Jämtlands läns landsting är inte det enda landsting som har en svår ekonomisk situationen. Även de som tidigare gått med stora överskott har problem idag. Det beror bland annat på kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvårdssektorn. För Jämtlands län handlar det, utöver kostnadsutvecklingen, även om bland annat vikande skatteintäkter.
Hur går arbetet till?
Kort sagt ska den största delen av det som landstinget gör idag göras som förut. En del ska bort och del ska omfördelas i verksamheten genom riktade insatser.
Hela landstinget har beskrivit och rangordnat de tio procent av verksamheten som är lägst prioriterade. De delar som är allra lägst prioriterade ska sedan tas bort. Rangordningen har skett både inom respektive verksamhet och mellan olika verksamheter. På liknade sätt har man arbetat med delar som verksamheterna vill utöka, starta eller höja ambitionsnivån kring.
Den 1 april tar landstingsstyrelsen beslut om förslaget och den 22 april tar landstingsfullmäktige det slutgiltiga beslutet. Då står det klart hur landstinget ska begränsa utbud och göra andra angelägna satsningar.
Hur har prioriteringarna gjorts?
Hela prioriteringsarbetet utgår från Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering. Andra viktiga principer har varit:
- människovärdesprincipen - alla människor har lika värde och samma rätt till vård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället
- behov av hälso- och sjukvård. Gäller både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av en åtgärd.
- patientsäkerhet - ingenting som innebär att patientsäkerheten blir sämre ska prioriterats bort
Berörs alla verksamheter i landstinget?
Ja, all verksamhet i landstinget är med i prioriteringsarbetet. Hur det går till skiljer sig dock mellan verksamheter. Till exempel grundar sig medicinska prioriteringar på Socialstyrelsens riktlinjer medan administrativ verksamhet prioriterar med andra stöd för vad som är minst viktigt att fortsätta göra.
